Samtida och lekfullt i historisk miljö

Det finns inte många restauranger där varenda detalj är nyskapad och unik – från stolar och lampor till ljushållare och bestick. Som dessutom huserar i en historisk miljö. Välkommen till Nationalmuseums nya restaurang och café.

Senab nationalmuseum Stockholm Jens Fager

En femåriga renoveringen av Nationalmuseum har resulterat i en formidabel succé. Sedan museet nyöppnade i oktober, ringlar köerna ända bort till Kungsträdgården. Alla är nyfikna på hur det före detta mörka och murriga museet ter sig i sin nya färgsatta skrud med ljusinsläpp från de tidigare igensatta fönstren. Samt naturligtvis hur samlingarna nu presenteras kronologiskt – med konst, möbler och andra objekt tillsammans.

Museet har fått ett större ansvar för design och konsthantverk, det finns särskilda salar, såväl för den permanenta samlingen som för tillfälliga utställningar. I en av salarna visas nu vissa av de specialtillverkade produkter som tagits fram till den nya restaurangen. Här kan besökarna få en djupare inblick i själva produktionen och designprocessen.

Men bäst är naturligtvis att se allt på plats i restaurangen, som har fått ett nytt läge längst västerut på bottenplanet.
Efter sedvanlig upphandling föll valet av inredare på en grupp formgivare under ledning av inredningsarkitekt Matti Klenell. De övriga är Carina Seth Andersson, keramik och glasformgivare, Stina Löfgren, formgivare och illustratör samt Gabriella Gustafson och Mattias Ståhlbom, båda inredningsarkitekter på TAF Studio. Gruppen har utarbetat designkonceptet och har i sin tur anlitat ytterligare 27 svenska formgivare. Tillsammans har de formgivit 80 unika produkter för 20 producenter från Sverige, Danmark och Finland.
– Briefen var medvetet ganska luddig. Meningen var att designprocessen skulle ske i dialog mellan oss och museet. Ambitionen har varit att skapa en plats för lekfulla experiment och oväntade inslag, en ny inredning som matchar det här husets karaktär och kvalitet, berättar Matti Klenell.

I Nationalmuseums beställargrupp ingick Helena Kåberg, intendent, konsthantverk och design samt projektledare Fredrik Eriksson.
– Vi ville få in ett samtida uttryck i den omgivande historiska miljön. Inredningen ska vara ”2018”, men samtidigt bottna i en nedärvd kunskap om den svenska historien och producenternas villkor i Sverige, förklarar Fredrik Eriksson.

EN YNNEST. Det nordiska arvet märks i detaljer som handtagen på kranarna till fatölen – de är tillverkade i porfyr från Älvdalen. Eller som i en av kollektionens bordslampor, Pile från Swedese, ritad av Matti Klenell, den för tanken till en hög med omonterade Laminostolar.

Utöver många och långa idémöten reste designgruppens medlemmar runt i de nordiska länderna för att få inspiration och idéer, samt framför allt besöka producenter.
– Alla medverkande producenter har tagit uppdraget på största allvar och ansträngt sig till det yttersta för att tänka nytt och uppnå högsta kvalitet. Man har tyckt att det är en ynnest att få vara med i projektet. Att leva upp till det här museet och bli en del av det svenska kulturarvet, berättar Matti Klenell.

Ett exempel är det anrika värmländska Klässbols Linneväveri, som för första gången  vävt ylletyger. Tygerna klär korgsoffor och dito stolar i bardelens mitt och har separata mönster ritade av fem formgivare.
– Lin håller inte för det slitage som de här sittmöblerna utsätts för, säger Fredrik Eriksson.

Han förklarar att det i uppdraget också fanns ett pedagogiskt anslag, en önskan om att designprocessen skulle dokumenteras eller göras synlig på något vis.

Till exempel ljuskronan, blåst i Glass Factory, i Boda, som består av en samling glasobjekt som ingår i den ny kollektionen, formgivna av nio olika designers , här har kappan, som glasblåsaren i vanliga fall klipper av, fått vara kvar.
Ett annat exempel är Stina Löfgrens träsnitt i entrén. Inne i restaurangen hänger tryckstockarna till samma träsnitt ovanför bardisken.

HÖGRA HANDEN. Mitt i detta omfattande och komplexa projekt insåg Fredrik Ericson att han behövde förstärkning i form av en erfaren och driven projektledare utifrån. Efter en upphandling föll valet på Lars Svanström, delägare i Senab, med många olika roller i företaget bakom sig.
– Vi behövde en rutinerad extern kompetens med driv, som är van att göra stora upphandlingar, är van vid förhandlingar och logistik och som kunde agera som min högra hand, ge ”second opinions” på materialval och liknande, förklarar Fredrik Eriksson.

För samordning och upphandling av  specialinredning kopplades även Senabs Ann-Sofie Magnusson in.

Att ha fått vara med i det här projektet kan inte beskrivas som annat än ”once in a lifetime”, menar Matti Klenell:
– Vi har fått se ett museum växa fram i detta karaktärsfulla hus, vi har samarbetat med fantastiskt duktiga människor och vi har skapat en mötesplats som hjälper till att berätta om husets verksamhet.

Foto Pia Ulin