Hjärnan gillar skönhet

Varför satsa på ett snyggt kontor? Jo, skönhet och harmoni triggar i gång lyckoämnen, sänker puls och blodtryck, ger oss lugn och välbefinnande. Det påvisas inom den hjärnforskning som kallas neuroestetik. Även mer traditionell kontorsforskning har kommit fram till att miljöer som tilltalar oss estetiskt ökar både trivsel med arbetsplatsen och positiv attityd till organisationen.

I boken Neurodesign – Inredning för hälsa, prestation och välmående får vi veta att vi tycker om miljöer som utmanar hjärnan i lagom dos. Författare är hjärnforskaren Katarina Gospic och inredaren Isabelle Sjövall, som tillsammans förklarar varför vi faktiskt mår bättre om vi är omgivna av skönhet och harmoni. I boken kopplas design ihop med hur hjärnan reagerar på färg, form, ljus, doft, naturen, rymd och ljud.

Katarina Gospic menar att ”kontoret är vår nya savann”. Vi människor tenderar att dras till de färger som hjälpte oss att överleva på savannen – grönska signalerar liv och det röda mogna frukter. Blått ger oss en känsla av rymd, fri himmel, och passar utmärkt till rumsavdelare. Att slumpmässigt välja färg till kontoret ger kanske därför inte de effekter som eftersöks. Men kroppens verkliga dirigent, den suprakiasmatiska kärnan, styrs av ljuset. Vårt lyckoämne, serotonin, har en direkt relation till solljuset. Förenklat uttryckt gör mycket solljus oss gladare.

Även kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson, arkitekt vid Brunnberg & Forshed Arkitektkontor och forskare vid Arkitekturskolan, KTH och Stressforskningsinstitutet kan visa att kontorets utformning spelar stor roll för hur vi mår, trivs och känner inför vår arbetsgivare.

– Kontorsforskning visar att vi mår bättre i vackra miljöer. I de djupintervjuer jag har gjort framkommer det väldigt tydligt att arkitektur, inredning och design är värdebärare på en arbetsplats. Trivs man med kontoret har man en mer positiv bild av sitt jobb och vice versa. Man tillskriver många gånger miljön egenskaper som egentligen handlar om ledarskap och arbetsuppgifter, säger Christina Bodin Danielsson.

SNYGGT ELLER FULT? Men smaken är som bekant olika. Vad är skönt och vad är fult? Det finns inga svar. Neuroestetik är det forskningsområde som studerar vad som händer i hjärnan när vi förnimmer estetik. Det är i en specialiserad del av hjärnan, syncortex, som estetisk information bearbetas: ljusstyrka, färg, rörelse, ansikten, kroppar och landskap. Summan av bedömningen avgör om vi betraktar ett objekt som vackert eller inte. Det är en komplex bedömning, där känsla, tolkning, sensorisk bearbetning av objektets karaktär och reaktion vägs samman med minnen och tidigare erfarenheter.

Hjärnans belöningssystem premierar oss med en behaglig känsla när vi ser och upplever något vackert. I de avancerade delarna av hjärnan finns morfinliknande mottagare som bearbetar estetisk information.

– Kroppen reagerar fysiskt på det ögat ser. När vi förnimmer något vi tycker är vackert triggas en lugn reaktion i kroppen som gör att vi känner oss väl till mods, säger Katarina Gospic

GAS ELLER BROMS? Inredning, konst och design engagerar hjärnan på många sätt. Ibland även negativt eller både och om olika delar av hjärnan stimuleras samtidigt. För att förklara det på ett enkelt sätt: Det parasympatiska nervsystemet, kroppens bromspedal, går igång när vi upplever något som tilltalande. Då sjunker hjärtfrekvens och blodtryck. Det uppstår även en antiinflammatorisk effekt. Det motsatta händer när det sympatiska nervsystemet, kroppens gaspedal, kommer igång, vilket kan ske om vi upplever något som fult, obehagligt eller provocerande. Då startar en stressreaktion, vi känner oss obekväma och illa till mods.

– Känner vi så under en längre tid kan det självklart göra oss sjuka. Det är utan tvivel så att den miljö vi vistas i påverkar hur vi mår både psykiskt och fysiskt, konstaterar Katarina Gospic.

Enligt Christina Bodin Danielssons rön skulle det även kunna peka på att många i stället är missnöjda med sin arbetssituation, eftersom vi tenderar att tillskriva miljön egenskaper som egentligen handlar om något annat. Hon pekar därför på vikten av en mer noggrann analys av medarbetarnas behov inför utformningen av en ny kontorsmiljö. Har vi känslan av att vi är med och påverkar, då är vi med på tåget och tar bättre till oss den förändring, som till exempel en ny kontorsmiljö innebär.

HJÄRNAN OCH ESTETIKEN

Syncortex – en specialiserad del av hjärnan som bearbetar syninformation.

Amygdala – hjärnans primitiva känslostruktur.

Striatum – hjärnans belöningsstruktur.

Parasympatiska nervsystemet – ”kroppens bromspedal”, när det är triggat minskar hjärtfrekvensen och blodtrycket sjunker.

Sympatiska nervsystmet – ”kroppens gaspedal”, när det är triggat ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket höjs.

Hippocampus – hjärnans minnesstruktur.

Suprakiasmatiska kärnan, SCN – kroppens dirigent vars arbete styrs av ljuset.

Lukt är det sinne som påverkar vårt minne mest. Vi är hundra gånger mer benägna att komma ihåg något vi doftar än något vi ser, hör eller rör. 75 procent av alla våra känslor genereras av dofter.